Slut på joggandet och joggbloggandet

I stort sett…

Bild 2015-08-13 kl. 08.46 #2
Justnu är jag inte astmajoggaren utan bara astmatikern som måste öka på medicindosen ordentligt. Men rör mig gör jag, gåendes. Gick tjejmilen i lördags och denna lördag blir det Blerch-loppet med chokladjoggaren Natalie 🙂

blerch

Blerch-loppet?

En kombination av mitt intresse för tecknade serier och löpning.

Det finns en populär webbserie som heter The Oatmeal. Skaparen Matt Innman har bland annat gjort serier om sitt stora löpintresse: http://theoatmeal.com/comics/running där denna Blerch figurerar.

blercho



Nu i september går tre Beat the Blerch lopp i USA, me
n för alla oss webbserieläsare som inte kan åka dit finns detta virtuella lopp 12 sept som man kan springa hemma.

Natalie och jag gör detta på lördag, fast i promenadtempo.

troja
Helt redo!

Hemma igen, joggade igen..

Liiite längre än en vecka sen, så det är väl inte direkt regelbundet längre. Men det var underbart att smita från träningen, faktiskt :).  Nu när jag väl sprang gick det rätt okej. Jag verkar inte sjunkit för mycket, så jag klappar mig själv på ryggen för att jag i alla fall kom ut.

Tjejmilen är 5 september…

Om några få veckor är det Tjejmilen, och är trist nog är jag mer otränad och mer överviktig än när jag sprang det förra året för första gången..

tjejmilen

.. men känner egentligen inget dåligt samvete alls just idag! 🙂

Till exempel kunde jag ju under min frånvaro av jogg koncentrera mig på att samla skal, promenera, vara med familj och vänner och ta det lugnt.. när jag inte bloggade om serier..

kross

Heja sommaren! 🙂

Löpträna på födelsedagen: en ny milstolpe

För att riktigt kunna njuta av allt slappande och ätande resten av födelsedagen igår – så sprang jag igår.

http://mygoodies.se/wp-content/uploads/2013/05/Gabbis-t%C3%A5rta-4-2117×1688.jpg

Så långt jag hann för att kunna hinna tillbaka för att få frukost på sängen av familjen.

Klottergumma
44 år blev jag

Vilken grej, känns lite främmande att jag är en som löptränar – på födelsedagen – för att jag vill!

Den magstressande löpningen.. skitnödigt

Idag blev det pass fyra igen, det vill säga 4 minuter jogg plus 1 minut gå i en halvtimme . Jag har ingen lust att öka på längden på passen för detta är jobbigt.
Många upplever löpningen som terapi – men jag upplever själva passet som stressande. Har jag mycket att göra tänker jag hela tiden på hur lång tid passet tar. Ofta hoppar jag över löpningen när jag har mycket att göra. Och själva passen är som sagt jobbiga då jag har dålig kondition. Och dessutom..

Biss och Kajs på väg ner och ut!! (Underligt nog fanns denna bild bara på ryska bloggar. Så cred till dem.)
Biss och Kajs på väg ner och ut!! Eller bara bajs faktiskt.
(Underligt nog fanns denna bild bara på ryska bloggar. Så cred till dem.)

Mage som pockar på toabesök under passet!

Detta var oerhört pinsamt när jag inledde min löpträning för två år sedan. Först förra året vågade jag nämna det för någon och det visade sig vara ett vanligt fenomen. För egen del innebär det att jag bara kan träna på morgonen, innan frukost och att jag då och då måste gå en kort stund under joggdelen av mina pass för att slippa springa ut i skogen och bajsa. Men jag får vara glad för det, för en del måste tydligen ut i skogen.

Diarré av löpning

ju bättre löpare hon blev, desto mer magproblem fick hon och sedan hon började löpträna har hon inte haft en ”bajsfri” säsong.

Emma (pseudonym) i Runners World 2013. ”Löparmage, ingen rolig historia

Jag vill minnas att mina magproblem inte blev värre, utan kanske till och med bättre när jag tränade mer..jag håller hoppet uppe.

Vad beror det på?

Tarmen har svårt att anpassa sig till ökade nivåer av fysisk och mental stress.

http://www.idrottsdoktorn.se/artiklar/loparmagetavlingsmage

För egen del upplever jag det också som en stressrespons, så det stämmer för mig tänker jag..

Snurr påmagen
Snurr på magen…

Man vet inte, man har teorier…

Man vet inte helt varför faktiskt..en vetenskapligt publicerad artikel 2014 i Sports Medicine (New Zealand) listar teorier men inget är helt fastlagt.

Three main causes of gastrointestinal symptoms have been identified, and these are either physiological, mechanical, or nutritional in nature.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4008808/

Det vill säga att tarmbesvären kan påverkas av vad man äter, hur tarmarna skakar runt i magen och fysiologiska faktorer.

Hur slippa det?

Översatt och delvis förtydligat från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4008808/

  • Undvik fiberrik mat en dag eller flera dagar före tävlingen. För proffsidrottare hjälper dock en diet med rätt fiberinnehåll hålla igång tarmen.
  • Undvik acetylsalicylsyra (tex Treo, Magnecyl) och NSAID (non-steroid antiinflammatory drugs, ofta cyklooxygenashämmare) som ibuprofen.
  • Undvik mat med mycket fruktsocker (vanligt i vitt socker). Men intressant nog, kan en fruktos- och glukoskombination tolereras bättre (dvs en kombination av frukt och druvsocker).
  • Undvik uttorkning. Se till att dricka för träning eller lopp. Vatten eller drycker med lägre kolhydratkoncentration.
  •  Testa vad som fungerar att äta. Experimentera vilken mat som kan fungera bäst dagen innan och på tävlingsdagen.

 Originaltext

  • Avoid high-fiber foods in the day or even days before competition. For the athlete in training, a diet with adequate fiber will help keep the bowel regular.
  • Avoid aspirin and NSAIDs such as ibuprofen. Both aspirin and NSAIDs have commonly been shown to increase intestinal permeability and may increase the incidence of gastrointestinal complaints. The use of NSAIDs in the pre-race period should be discouraged, mainly for athletes with a history of gastrointestinal problems.
  • Avoid high-fructose foods (in particular drinks that are exclusively fructose). However, interestingly, a fructose and glucose combination may not cause problems and may be better tolerated.
  • Avoid dehydration. As dehydration can exacerbate gastrointestinal symptoms, it is important to prevent dehydration. Start the race (or training) well hydrated.
  • Ingest carbohydrates with sufficient water or choose drinks with lower carbohydrate concentrations to prevent very high concentrations and osmolalities in the stomach.
  • Practise new nutrition strategies. Make sure to experiment with the pre-race and race-day nutrition plan many times before the race day. This will allow the athlete to work out what does and does not work, and reduces the chances of getting gastrointestinal symptoms.

Källa:  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4008808/

 

Jag springer ändå

Ja. Det tänker jag. För jag kommer ut, för att jag vill orka mer, för att försöka öka syreupptaget. Och för att nå den där känslan då det plötsligt lossnar och går bra.

 

 

 

Astma är inte en riktig sjukdom. Förnekelsen.

Jag har inte tränat, men förberett för en artikel om astma och träning för tidningen Allergia. Läs lite mer här om det. Den kommer i juni.

Allergia senaste omslag

Överväldigad..

Att göra research för astma och träning borde ju peppat mig att träna samtidigt, men icke. Jag blev faktiskt litet överväldigad, lite nere, av att under arbetet återigen inse att astma är en sjukdom PÅ RIKTIGT.

När man som jag lever på i sitt vardagsliv och har lite halvdålig kondition men ändå inte åker in till akuten med pipande andning känns det mest som jag är halvslapp och har dålig karaktär för att jag inte tränar. Så är det för mig i alla fall.

Men det är svårare att träna med astma och det är annorlunda. Och ofta är träningsråd och program inte anpassade för astmatiker, så det är lätt att känna sig dålig för att man inte kan leva upp till dem.

  • Känsligare lungor. Det gör att träning måste anpassas med uppvärmning och träningsform. Klarar du klor? Kall luft? Klarar du bilavgaser? Klarar du att hoppa över för-uppvärmningen som mjukar upp lungorna före ett pass?
  • Mediciner varje dag, rätt mediciner, rätt dos. Så att man inte riskerar förändringar i lungorna av inflammationen. Och kortisonens effekt märks först några veckor efter regelbunden dosering
  • Hantera rädsla för andfåddhet och andnöd
  • Hantera att man får bakslag, långdragna förkylningar, då man inte kan följa träningsprogrammet
  • Att du kan bli konstigt matt och medtagen efter vissa pass ( detta vet jag inte om finns fastlagt har med astma att göra, men några har nämnt denna upplevelse. Kanske jag bara blir mer nervös än andra av det som händer i kroppen när jag tränar efter ett uppehåll.. )

Detta är bra att veta, men..

Hittills har jag tänkt att Jag tar medicin, men jag vill egentligen inte ta medicin varje dag, att astman är en sjukdom som egentligen inte får eller ska betyda något för mig. Mina sjukhusvistelser för lunginflammationer är för längelänge sen…

Men astman är kvar. Och det är en sjukdom På Riktigt. Lite deppigt.

Pass fyra: Du måste planera

Enligt mitt löpprogram ska det vara ett pass styrketräning och en timmes promenad mellan förra passet och detta.

  • 60 min promenad plus valfri styrketräning

Hade litet svårt att klämma in det, men jag gick hem från Bror Hjorths hus i lördags efter sett Stian Holes vernissage (promenad!) och sen var jag på Ikea dagen efter (styrketräning!). Det borde väl räknas?

Stjärnhimmel
Från ”Hermans hemlighet” av Stian Hole

Efter detta mellanpass är det dags för joggpass fyra.

Vilket jag glömde planera in. För jag inser nu att jag måste  skriva upp i almanackan för att komma ihåg att jag ska ut och springa. Finns ingen längtan som påminner mig. Bara att jag vet att detta är bra för mig om  jag väl kommer ut.

 

 

Idag börjar jag

Håhåjaja…

Nu är det mars. Jag är bara lite snuvig. Luften inte så kall (cirka fem plus), fast frost i skuggan.. ingen ursäkt kvar..

Anklagande solljus ute

Hittade skorna, har laddat mobilen med spotify..

Hela högen joggsaker
Hela högen joggsaker

Joggprogrammet som jag följer varje år – från Fitness Magazine 2012, som nu har bytt namn till Women’s Health – heter ”Bli löpare på 12 veckor!” och är gjort för nybörjare. Skapat av Magnus Hagström. Idag kör jag pass 1 vecka 1.

  • Pass 1: 30 minuter med 6 intervall
  • Intervall: Jogga 2 min, gå 3 min.

Osså, strax innan passet, tar jag enligt rekommendationen:

IMG_1350
Luftrörsvidgande betablockerare

Klassad som doping vid tävling, så då borde det väl hjälpa.

Betyg på detta pass: Tre puffar av fem möjliga

  • Skönt att komma ut men helt matt i kroppen resten av dagen.
  • Drog in en del kall luft. Hoppas det inte gör mig mer förkyld..
  • ..och hoppas jag lyckas fortsätta.
  • Undrar också: Är jag fånig som startar en blogg om min löpning kanske? Men utan att veta att jag fick skryta för webben hade jag nog inte gett mig ut..